Våra alumner berättar

Tiden efter gymnasiet

 

Hej!

Mitt namn är Sonja Nylund och är 25 år gammal. Jag är uppvuxen i Petalax och tog studenten våren 2019. På min fritid springer jag gärna i fin natur, gymmar och är med min familj. Jag är en mycket aktiv person och har till exempel spelat innebandy och sprungit några halvmaraton.

Jag minns bra när jag gick i gymnasiet och det var dags att börja välja vad man skall gör med sin framtid. Det är inte en lätt fråga, åtminstone tyckte inte jag det. Jag har alltid varit intresserad av vårdyrken, så jag sökte till Åbo akademi i Vasa, hälsovetenskaper. Jag fick en studieplats på första försöket och mitt huvudämne var vårdvetenskap. Det var intressant, mångsidigt och jag fick vara på praktik vid patient-och klientsäkerhetscentret i Vasa. Studietiden i Vasa var jätterolig, dessutom fick man träffa många nya människor och gå på olika studieevenemang. Jag var med i en studentförening i 2 år, jag fungerade som sekreterare. Att vara med i en förening var ibland tidskrävande, men tillförde många bra saker i vardagen. Jag arbetade på sidan av studierna som servitör i Vasa, vilket gjorde att man fick en fot i arbetslivet och många bra arbetskollegor.

Jag fick min kandidat färdig våren 2022, då hade jag redan funderat ut vad jag skulle göra till näst. Jag sökte till Nylands brigad och började frivillig militärtjänstgöring för kvinnor i januari 2023. Jag tjänstgjorde vid Nylands brigad i ett år, det var verkligen något jag aldrig glömmer. Det var inte alltid lätt, men jag fick många nya erfarenheter och rekommenderar alla som har funderat på tjänstgöring att söka! Jag utvecklades enormt som person, till exempel visste jag inte att jag klarade av att gå 72 kilometer med tung packning, vapen, utan mat och dessutom mitt i natten. Man klarar mer än vad man tror.

Efter militären visste jag inte riktigt vad jag ville göra. Jag tyckte om allt det vi gjorde i Nylands brigad och var lite vilse med vad mitt nästa steg var. Jag jobbade som skolgångshandledare våren 2024 i ett högstadium och på sommaren gick jag tillbaka till mitt servitörjobb. Men redan på våren såg jag att gränsbevakningsväsendet hade öppnat ansökan för nästa års kurs. Till en början visste jag knappt vilken kurs det var. Efter att ha läst en del om kursen och vad det innebär, bestämde jag mig för att lägga in en ansökan.

Efter en tid fick jag ett e-postmeddelande att jag hade blivit kallad till inträdesprov del 1, vilket bestod av Cooper test och språkprov. När det var över, var det bara att vänta igen. Sen kom nästa kallelse till inträdesprov del 2 i Imatra. I slutet av oktober fick jag meddelandet, jag hade fått en studieplats vid Gräns-och sjöbevakningsskolan. Det var 700 sökande och 50 platser. Antalet platser varierar från år till år, men det är en populär utbildning.

12.01.2025 befann jag mig i Imatra, vid Immola-området, där Gräns-och sjöbevakningsskolan finns. Studierna är helt och hållet på finska, det var min nästa utmaning. Jag har aldrig varit bra på finska men nu var det bara att prata och skriva finska varje dag. Utbildningen är endast ett år och mycket intensiv. Det var ett tufft men lärorikt år. Med stöd från personal, lärare och vänner i skolan fick jag mitt betyg 17.12.2025 och kunde börja jobba vid min kommande arbetsplats, Helsingfors-Vanda flygfält. I skrivande stund har jag påbörjat min karriär inom gräns- och sjöbevakningen som yngre gränsbevakare.

Med min historia och erfarenhet vill jag berätta att det finns ingen rak linje för din framtid. Jag är en person som söker mig till nya utmaningar. Att studera ett ämne eller område, behöver inte avgöra vad du gör i framtiden. Att följa sitt eget intresse och inte bara göra som alla andra, det är åtminstone något jag har gjort. Alla tyckte jag var helt tokig när jag åkte till Nylands brigad och samma när jag fick studieplats vid Gräns-och sjöbevakningsskolan i Imatra. Sikta mot dina mål och tro på dig själv!

 

 

 

Tjenixen! Mitt namn är Hanna Martin och jag kommer från Malax. Jag fick min examen från Gymnasiet i Petalax år 2021 och sen dess har jag tillbringat min tid vid Åbo Akademi i Åbo. Jag studerar för tillfället på magisternivå vid utbildningslinjen Kultur, historia och filosofi, med filosofi som mitt huvudämne. Jag utbildar mig även till ämneslärare och har valt allmän teologi, det vill säga religion, som mitt andra undervisningsämne.

Vägen till Åbo var minst sagt inte självklar. Under min gymnasietid hade jag svårt med att hitta ett ämne jag kände mig verkligt intresserad av. Jag visste endast att de fritidsintressen jag väl hade skulle riskera att bli tråkiga eller allmänt jobbiga ifall jag ville studera dem på heltid. Så jag utgick från tanken att det ämne som jag genuint ville lära mig mer om, som då var filosofi, var det bästa och enda alternativet. Så jag sökte in till ÅA och kom in. Tjoho!

En del kanske tänker att en examen i filosofi inte är till någon nytta eller att man inte kan göra något konkret med den, vilket också var vad jag själv tänkte till en början. Därför valde jag att utbilda mig till ämneslärare bara för att ha en back up-plan ifall jag inte skulle hitta en passion i mitt senare arbetsliv. Som ni kanske märker var jag ganska osäker gällande vad jag verkligen ville göra med mitt liv, men idag har jag inte ångrat de val jag gjort ens för en sekund. Jag har lärt mig massor och utvecklas ständigt, vilket är det bästa jag kunde efterfråga.

Studierna i filosofi är väldigt mångsidiga. En kandidatexamen tar (rekommenderat) tre år att avklara och innehåller grund- och ämnesstudier om olika filosofiska teman, plus biämneskurser i valfritt ämne inom samma utbildningslinje. Om man går lärarlinjen kan man välja ett biämne från en annan utbildningslinje, men kravet är att ämnet ska vara ett undervisningsämne som inte är för nära relaterat till ditt huvudämne. Jag kunde exempelvis inte välja livsåskådningskunskap som mitt biämne. En kandidatexamen innehåller även obligatoriska språkkurser i finska och engelska, samt gemensamma humaniorakurser som alla vid samma fakultet avlägger. Magisterstudierna har, enligt mig, varit mycket mer intressanta än kandidatstudierna. Studierna är mycket mer flexibla, och man har mer möjlighet att fördjupa sig i de teman man själv är intresserad av. Inom filosofiämnet har vi även möjlighet att bredda vårt intresse genom en obligatorisk forskarseminariekurs där filosofiinstitutionens forskare och lektorer presenterar sin egen forskning, vilket kan resultera i presentationer av ett flertal olika teman och fördjupningar som alla är extremt intressanta. Allt som allt är filosofistudierna oftast bara läsning, lite uppsatsskrivande, och lite mer läsning. (:

Campusbyggnaden Arken är var jag befinner mig 95% av tiden. Här studerar majoriteten av alla humaniorastuderanden.

Teologikurserna genomförs oftast i teologins egna byggnader, men även på andra platser. Till kursutbudet hör en fältkurs där man ska besöka olika kyrkor eller samfund, så här var jag på en gudstjänst till Åbo Domkyrka.

För mig har studielivet erbjudit mycket mer än enbart filosofistudier. Sedan mitt gulisår, det vill säga mitt första år, har jag engagerat mig i studentföreningslivet som gett mig otroligt mycket erfarenhet, minnen för livet, och främst av allt motivation att orka studera. Jag har mestadels engagerat mig inom Österbottniska Nationens verksamhet, vilket är ett av de bästa beslut jag någonsin tagit, vid sidan om att flytta till Åbo. Nationslivet har gett mig livslånga vänskaper och minnen jag aldrig kommer ta för givet. Upplevelserna jag fått under mina år i Åbo är otroliga och de har minst sagt utvecklat mig som person. Genom Nationen har jag bland annat upplevt ett styrelseår, utlandsresor till vänföreningar, samt föreningsverksamhet och dess administrativa sida (vilket för övrigt är en väldigt fin merit på ditt cv).

Det man kan uppleva under sina universitetsstudier kan variera, men majoriteten av alla minnen man skapar kan vara otroligt underhållande och givande. Jag hade nog aldrig tänkt mig att jag skulle få fira vappen i Tartu tillsammans med Eesti Üliopilaste Selts (EÜS), eller agera årsfestmarskalk och träffa på människor från bland annat Chorus Virorum, vilket är Norrlands Nations manskör i Uppsala.

Jag kunde inte rekommendera universitetsstudier nog på grund av allt det man får till godo. Det må vara lite läskigt eller ovant till en början, men jag lovar att allting ordnar sig. Att flytta hemifrån till en ny stad, att bo själv eller med en ny kämppis, att träffa nya människor från andra delar av Finland, att lära sig självdisciplin och att hitta studiemotivationen på egen hand, med mera – allt detta kan vara överväldigande till först, men de är alla upplevelser och egenskaper som gynnar en i slutändan.

Till er som även vill söka er utanför Österbotten för vidarestudier är Åbo en riktigt perfekt fin studiestad. Här finns verkligen något för alla! Mängden olika studielinjer som finns vid ÅA i Åbo, samt vid Novia och Turun Yliopisto som alla ligger intill samma campus, är mycket bred och gemenskapen mellan olika ämnen och studentföreningar säkerställer att alla trivs och kan hitta sitt gäng i det stora hela. Åbo är verkligen en stad för studeranden, vilket kanske tydligast syns genom alla studentförmåner och -restauranger som man kan använda. I Åbo har vi även satsat hårt på studieevenemang med ett brett utbud av aktiviteter. Som sagt, det finns något för alla, så vad än ditt niche intresse må vara finns det säkerligen någon som delar ditt intresse.

Vad jag gillar mest med Nationsverksamheten är att den förenar studeranden från olika utbildningslinjer. Man kan alltså, med väldigt låg tröskel, träffa människor som studerar andra ämnen än en själv, i stället för att förbinda sig enbart till sin egen ämnesförening.

 

 

 

Hej!

Mitt namn är Sandra Nylund och jag är uppvuxen med min kära familj i härliga Petalax. Jag är 25 år gammal och bor för tillfället i Vasa. På min fritid har jag alltid tyckt om att röra på mig, nu just satsar jag mycket på löpning och kommer springa mitt första ultralopp våren 2026. Jag har under de senaste åren även sprungit fyra halvmaraton och flera mindre lopp i Österbotten. Under min studietid spelade jag innebandy, vilket var väldigt krävande men otroligt roligt. Genom min skolgång har jag alltid mått bäst när jag också haft möjlighet att få träna vid sidan av skola och studier. Förutom träning tycker jag också väldigt mycket om att tillbringa tid med familj och nära vänner, och att vara i skärgården.

Jag tog studenten från Gymnasiet i Petalax våren 2019, men valet att börja gymnasiet var inte helt självklart i början. Jag började först på idrottsledarutbildningen i Vörå, men efter någon vecka insåg jag att här ska jag inte vara och fick möjligheten att byta till Gymnasiet i Petalax, vilket jag inte ångrar.

Efter studenten sökte jag som många andra till flera olika utbildningar men till min besvikelse kom jag inte in på någon utbildning som jag faktiskt ville studera. Under våren 2019 började jag arbeta på en restaurang och såg hur kockar arbetade och jag har alltid tyckt om att laga mat, därefter sökte jag till kockutbildningen på YA i Vasa. Det blev inte som jag hade tänkt mig från början men kockutbildningen gav mig mycket. Jag gjorde utbildningen på två år och den sista våren av utbildningen utförde jag på läroavtal vid en restaurang i Vasa. Under dessa två år utvecklades jag enormt som person och jag skulle säga det är tiden i livet som jag lärt mig mest, både kockyrket och mathantverket, jobba i grupp, noggrannhet och planering. Alla dessa färdigheter tar jag med mig för andra utmaningar.

 

När kockutbildningen började lida mot sitt slut ville jag ändå testa att söka till Tradenom i Vasa på Novia, jag hade inga förväntningar alls men kom in! Mestadels för att jag inte var helt säker på att jag ville arbeta som kock allt för länge då det är ett relativt krävande yrke. Men matlagning kommer alltid vara mig varmt om hjärtat, även om jag inte fortsatt att jobba med det.

Jag inledde mina tradenomstudier på Novia i Vasa med inriktningen internationell handel hösten 2021. Första året innehöll en blandning av allt som en tradenom behöver till exempel bokföring, marknadsföring, avtalsrätt och matematik. Följande åren inriktade sig mer på internationell handel där kurserna specialiserade sig mer på logistik, skatterätt, EU-lagar och ledarskap. Många av kurserna gick helt på engelska, vilket jag aldrig haft något problem med och endast sett som lärorikt. Under studietiden arbetade jag på ett café och restauranger i Vasa, där hade jag till nytta min kockutbildning. Studietiden var krävande men också otroligt rolig.

Jag blev färdig tradenom i december 2024 och har sedan dess arbetat på ett transportbolag på kontoret där jag även hade min sista praktik. En av mina arbetsuppgifter är exportdeklarationer, i mitt examensarbete skrev jag om exportdeklarationer därmed är jag väldigt glad att faktiskt få jobba med det också. Efter alla studier är jag ganska nöjd med att endast jobba en stund, men jag har nog funderat på att vidareutbilda mig inom logistik och transport eftersom det är ett så spännande ämne att arbeta med. Men när det blir har jag inte bestämt mig för ännu. Under det senaste året har jag också fått möjligheten att föreläsa på Novia för tradenomer inom exportdeklarationer och förtullningsprocessen några gånger per år. Jag har alltid tyckt om att hålla föredrag och föreläsningar, och att samtidigt få dela med mig av det jag tycker är intressant har varit en bra möjlighet.

Som avslutning vill jag bara säga att det finns flera vägar att välja, om man har ett mål kanske vägen dit inte alltid blir som man tänkt sig. Ta lärdom av allt du gör, och ta det med dig till andra utmaningar.